Jag har en plan #1

Tillbaka på jobbet, nu i två veckor. Men det har varit ganska tyst från mig. Men jag har en plan.

Det är ju så, att som doktorand har man sällan en sak att göra, även om fokus för mig det närmaste året är ganska klart. Att skriva min avhandling. Vid sidan av, har jag just nu undervisning. Eller ja, vid sidan av, jag betar av merparten av mitt beting för året under en månad här innan jul. Intressant om inte annat. Kan också konstatera att sitta och lyssna på studenternas slutpresentationer två dagar på raken är mastigt. Men intressant.

Tillbaks till planen. Det känns ju rätt stort det här med att skriva avhandling. Märker ni att jag inte specificerar mer? Jag säger inte kappa eller monografi. Uppmärksamt. Jag har inte riktigt bestämt mig, och de som kan något om att skriva avhandlingar menar att då ska jag skriva en sammanläggningsavhandling. Punkt. Vi får väl se.

Men som sagt, det känns rätt stort, så min plan är att börja lite smått. Och små stora saker har jag flera på lut. Artiklar som blev refuserade innan föräldraledigheten. Det känns inte så kul att börja med att höra allt man gör fel. Nya artiklar, perfekt, ett tomt blad. Det var faktiskt inte ironiskt menat. Nu råkar det vara så att jag har en artikel på G som handlar om Persona-metoden, som jag kan få skriva med två andra duktiga forskare. Jag blir pepp direkt. Dessutom finns ett visst mått av humor inblandat, i alla fall i den tentativa titeln. Mer pepp.

Så där har ni min plan, börja med ett skott från vänster och sen smyga mig på buffeln när den är upptagen med att applådera målet. Se där, jag fick till en metafor från både sport och jakt. Jag är på.