Måste ändra allt

Jag hade en del tid att tänka igår, när jag gick och hasade vagn med sovande plutt i. När jag promenerade runt kvarteret för att kolla om återvinningscontainrarna var överfulla eller inte. När jag på kvällen nattade lillkille.

Jag tänkte och tänkte, och lärde känna en av mina karaktärer i berättelsen lite bättre. Han har varit lite på sidan av, mest som någon som mina tänkta huvudkaraktärer kan ha nytta av. Men ju mer jag tänkte på honom, ju mer började han leva, ta plats. Eller kanske inte ta plats, han är en gubbe som redan börjat förbereda sig på hädanfärden, som inte kommer köpa en jakthund till. Respekterad, visst, men inte riktigt med längre. Tills tjejerna dyker upp.

Mitt enda problem nu, är att jag började skriva berättelsen i första person, en jag-berättelse. Det är väldigt svårt att få hans röst hörd från en spindelfobisk storstadstjej. Dryga 18 500 ord in i berättelsen måste jag nog tänka om och skriva med en annan PoV (Point of View). Så nu har jag ångest. Att skriva om allt igen. Samtidigt som jag märker att nya texter börjar leta sig ut ur mina små grå vindlingar. Nya scener som kommer lyfta historien och göra den mer varierad.

Borde börja på en gång, men det här, att skriva om allt, tycker jag är svårt på mina 23 minuter på kvällen. Eller vad jag nu får ihop. Det är väl bara att bita i det sura äpplet och börja.

Annonser

6 kommentarer on “Måste ändra allt”

  1. Gunnika skriver:

    Bra texter kanske tar tid? Det kanske blir en bättre story om den får leva om och göras om? Se det positivt! Utnyttja dina små grå vindlingar! Vem vet vad för spännande som döljer sig därinne?!

    • skrivaom skriver:

      Massor massor massor! Alltså i de grå vindlingarna. Och bloggen heter väl inte Skriva om för inte!

      Tack Gunnika, kul att du tittade in och läste!

      Kram

  2. Åsa Hellberg skriver:

    Heja!

    Jag skrev min första bok i jagform, men får en helt annat rytm när jag nu skriver i tredje person.

    Du frågade om skiftningar i tempus, och så länge du inte har det i samma stycke kan det funka finfint.
    Läser just nu en bok (Niceville) skriven i presens, vilket känns lite ovant.

    • skrivaom skriver:

      Tack Åsa!

      Här behövs alla hejarop! 🙂

      Jag är rädd att jag förlorar lite av intimiteten när jag överger jag-formen, men samtidigt, jag har faktiskt två andra figurer som är närvarande väldigt mycket, vore tråkigt om de inte fick komma till tals alls. Måste nog bara öva mig på att skriva i tredje person. Jag kanske får börja skriva några nya stycken i tredje person, istället för att börja ändra. Det kanske ger mig mer driv.

      Tack för tipset om tempus. När jag skriver brukar det bara flyta på och låta (i alla fall i mina öron) okej. Men när jag börjar tänka mitt i… aj aj. Jag skriver nog bäst på flöde helt enkelt.

  3. Åsa Cajander skriver:

    Det låter otroligt kul och inspirerande att skriva skönlitteratur. 🙂 . Och jag kan förstå att det inte är så lätt på 23 minuter….

    /kramar

    • skrivaom skriver:

      Det är superroligt, jag är så glad att jag lät mig själv släppa fördämningarna. Jag märker också att jag ser på allt som händer runt omkring på ett annat sätt också. 🙂 Du om någon är ju speccare på att göra saker på 23 minuter! 😀

      Kramar!


Kommentera!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s